Mats och jag är kan bli väldigt rastlösa när vi är ute och reser och visst är det skönt att ligga på stranden men inte en hel dag. Vi packade med oss en liten matsäck, drog iväg och kollade på konstiga saker och käkade lunch till en sjukt bra utsikt.

 

 

 

 

 

På Maui finns det en highway som heter Hāna Highway aka Road to Hana. Det är en kustväg som går genom regnskogen från Kahului till Hana. Den är hela 103,6 km lång med tar ändå 2,5 timmar att köra, och detta är utan stop och ingen trafik. Varför den tar så lång tid att köra är pga att det är 620 svängar, 46 ( av 59 ) broar är enkelriktade. Flera tipsar om att ta åksjuketabletter innan man åker på den vägen bara för att den svänger stup i kvarten. Vi stannade en hel del då det finns så sjukt mycket att se så för oss tog det betydligt mycket längre. 

Medans vi var i Maui så åkte det självklart över en storm som orsakade massa problem runt hela ön och man såg på många ställen att regnvattnet hade slitit med sig träd  och delar av bergen ner på vägarna.

 

Vi övernattade i Hana och jag tror det var lätt den vidrigaste natten. Det kändes seriöst som om huset skulle blåsa iväg, blixtrarna lös upp hela huset ( som låg mitt i ingenstans ) och vi skrämde upp varandra så att ingen kunde sova. Vi tackar även Creepy podden för det.

Stormen orsakade så att flera vägar blev avstängda och det saboterade våra planer en hel del.

 

Vi hittade en till svart sand och en röd sandstrand som var helt sjuk att se. Bilderna gör inte alls det hela rättvist. Så mycket mäktigare att se allt med egna ögon. Vi var ganska trötta på vattenfall efter den här resan då dom var precis överallt.

 

Bjuder på bildbomb - Översta bilden är lånad från Google..

 

 

 

Mauna Kea ( som betyder vitt berg på Hawaiianska) är Hawaiis högsta berg och ligger 4 207 meter över havsytan. Dit bestämde sig Mats och jag för att ta oss en tur och kolla på solnedgången, så där högt uppe över molnen. Det är så pass högt upp så att vi behövde stanna på vägen upp för att acklimatisera oss. Vi stannade en stund uppe i molnen ( bokstavligt talat ) och det kändes som om vi var på en annan planet, det kändes liksom rått och exotiskt. Efter en halvtimme åkte vi vidare upp mot toppen där det var betydligt mycket kallare. Nu är det nästan minusgrader och vi fick höra att på vintern så åker Hawaiianerna upp hit för att åka snowboard.

 

Luften var så tunn och jag kände att jag blev ansträngd av att vandra runt där uppe. Såg många som fick sätta sig ner och vila på grund av syrebrist. Det fanns syrgas på plats om det skulle behövas och vi blev erbjudna tjocka vinterjackor, vilket vi självklart inte hade packat med oss nu när vi ändå skulle åka till Hawaii.

 

Ännu en gång blev vi hypnotiserade av vad naturen har att erbjuda, WOW säger jag bara.

 

Bjuder på bildbomb i vanlig ordning.

 

 

Att Mats och jag diggar att dra på hikes är ingen nyhet. I två dagar drog vi upp mot lite kallare strök,  1100 meter över havet. När man vaknade upp på morgonen kändes det nästan som att vakna upp på en festival i Sverige. Det var kallt, fuktigt men man kunde ändå värma sig i morgonsolen. Ganska stor skillnad från att vakna upp helt svettig som dom tidigare nätterna. Vi blev lika förvånad varje gång vi öppnade bildörren då vi inte visste om det skulle vara kallt eller varmt ute ( vi snackar nästan 20 graders skillnad ). Vi bodde i en stad som heter Vulcano och i Vulcano Nationalpark kunde man även skåda lavan som rann ner för berget ner i havet. Man blev helt hypnotiserad. Vi vandrade runt i djungeln och sprang runt i gammla vulkaner. Kändes verkligen som man var på en annan planet.

 

Efter L.A tog vi flyget vidare till Hawaii - Big Island. Det är den största ön på Hawaii men också den ön där det bor minst folk på.

Dom första två dagarna körde vi runt och besökte en vit en svart och grön sandstrand. Vi passade även på att snorkla på Two Step. När jag kom dit så tänkte jag att det här är väl inget, men under vattnet... BAM - så mycket som händer under ytan.

Vi lifftade ute i vildmarken och drack öl på flaket medans vi åkte mitt i ingenstans.

 

Vad hände med bloggandet... jo jag kan säga så här, jag drog ut på tiden och till slut var det så mycket skulle ordnas så det blev overload.  Efter en vecka på resan tänkte jag att jag skulle börja blogga men märkte då att vi har ju bilder på 5 olika kameror. Systemkamera, liten kamera, GoPro och båda mobiltelefonerna. Tanken på att sätta sig ner och styra med allt det där gjorde mig trött och det slutade med att jag sket i att äns starta datorn. Idag, ca 1 och en halv månad senare laddar jag över bilder och försöker få ordning på skiten.

 

För er som har missat så var Mats och jag ute på en resa i 1 månad i USA.

 

Börjar med att slänga ut en bildbomb från Los Angeles.

 

Vi var bara där i 5 dagar men vi hann åka iväg på hikes  och chillade bakom Hollywood skylten, äta mat från olika food trucks, dricka öl , strosa runt på Melrose, hänga med vänner och gå på konsert.